Jag ska bli faster! :)
Är så glad nu får jag säga det, har sen 1 november , japp jag vet datumet när jag fick veta det :) då fick jag veta att jag ska bli faster i sommar och barnet är beräknat på min födelsedag 8 juli, som ni förstår är det ju Isak och Idha som ska ha barn och hon är nu i fjärde månaden, nu har det börjat synas lite om man vet om det.
Nu är helgen över och det kännsinge kul det .
I fredags så blev det som vanligt att jag for till grubban, men jag hade bestämt att jag skulle se Let's Dance men visste att mamma & pappa inte skulle se det, sen så blev det nå konstigt med min toa i torsdags gick inte att spola eller det gick men det blev som konstigt och jag visste väl att pappa skulle behöva hjälpa mig så därför så for jag tidigt därifrån efter middan ...men jag blir så lessen när vi pratar om praktiken har försökt att inte tänka eller prata om det för jag mår skit av det och ändå om mamma & pappa bara vill väl så orkar jag inte höra på dom för det gör så ont att höra vissa saker .
Det känns så orättvist att bara för att jag har ett handikapp så ska jag bara kunna gå ett steg i livet, vet ni hur det känns när jag träffar på människor som bara går hemma och inte gör nått? Som inte gör nått åt sitt liv, jag blir bara lessen och förbannat vi hade kunnat få byta liv så jag hade kunnat få göra nått åt mitt liv i stället .
Jag har skit dåligt självförtroende just nu och vet inte hur jag ska bygga upp det heller, jag grät nog mycket pågrund av hur jag känner just nu på nyårs och sen grät jag förra veckan när jag festade oxå men det var när jag hade kommit hem och jag har inte varit så särskilt onykter egentligen.
Mitt liv känns förutbestämt att så och si ska du göra för du kan inte göra på nått annat sätt och om det är så då känns det som att då kan jag lika gärna gå och dö för då har jag inge och säga till om :(
Jag är verkligen skit dålig på att säga vad jag tycker och tänker jag får inte fram nått och jag vet att just nu vet varken mina föräldrar eller dom på min nyvarande praktikplats vad jag känner och tycker och då blir det svårt eftersom jag inte säger nått, men just nu vet jag inte hur jag ska säga elelr vad jag vill ...eller jo vad jag vill men inte vad jag ska säga .....jag skulle skriva till dom om jag visste det och det hade jag gjort för länge sedan.
Just nu är det ändå som gör mig glad är att tänka på att jag ska bli faster allt det andra känns bara jobbigt!
Nu är det dags för sova! Natti
Nu är helgen över och det kännsinge kul det .
I fredags så blev det som vanligt att jag for till grubban, men jag hade bestämt att jag skulle se Let's Dance men visste att mamma & pappa inte skulle se det, sen så blev det nå konstigt med min toa i torsdags gick inte att spola eller det gick men det blev som konstigt och jag visste väl att pappa skulle behöva hjälpa mig så därför så for jag tidigt därifrån efter middan ...men jag blir så lessen när vi pratar om praktiken har försökt att inte tänka eller prata om det för jag mår skit av det och ändå om mamma & pappa bara vill väl så orkar jag inte höra på dom för det gör så ont att höra vissa saker .
Det känns så orättvist att bara för att jag har ett handikapp så ska jag bara kunna gå ett steg i livet, vet ni hur det känns när jag träffar på människor som bara går hemma och inte gör nått? Som inte gör nått åt sitt liv, jag blir bara lessen och förbannat vi hade kunnat få byta liv så jag hade kunnat få göra nått åt mitt liv i stället .
Jag har skit dåligt självförtroende just nu och vet inte hur jag ska bygga upp det heller, jag grät nog mycket pågrund av hur jag känner just nu på nyårs och sen grät jag förra veckan när jag festade oxå men det var när jag hade kommit hem och jag har inte varit så särskilt onykter egentligen.
Mitt liv känns förutbestämt att så och si ska du göra för du kan inte göra på nått annat sätt och om det är så då känns det som att då kan jag lika gärna gå och dö för då har jag inge och säga till om :(
Jag är verkligen skit dålig på att säga vad jag tycker och tänker jag får inte fram nått och jag vet att just nu vet varken mina föräldrar eller dom på min nyvarande praktikplats vad jag känner och tycker och då blir det svårt eftersom jag inte säger nått, men just nu vet jag inte hur jag ska säga elelr vad jag vill ...eller jo vad jag vill men inte vad jag ska säga .....jag skulle skriva till dom om jag visste det och det hade jag gjort för länge sedan.
Just nu är det ändå som gör mig glad är att tänka på att jag ska bli faster allt det andra känns bara jobbigt!
Nu är det dags för sova! Natti
Kommentarer
Trackback
